I går kväll förföljdes Civilförsvarsminster Carl-Oskar Bohlin på väg hem från riksdagen av ett gäng människor som har en annan uppfattning om världens ordning. Detta skedde under skallrop och ramsor med hat och hot och känslan jag fick var att det inte var långt till våld. Fullkomligt oacceptabelt och intolerant beteende som  provocerande, testande av gränser där vi (hittills?) valt att värna yttrandefriheten. 

Karl Popper sa redan 1945: “Om vi på ett obegränsat sätt tolererar intoleranta människor, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att gå under och toleransen med dem.”

De orden är fortfarande starka när vi följer hur Sverige har utvecklats. Vi lever i ett öppet, mångfacetterat samhälle där frihet och människovärde står mot hot om hat och våld. Det känns rimligt och rättvist att fråga hur vi bäst kan försvara detta öppna, toleranta samhälle utan att kväva debatten eller kränka andras rättigheter. 

Jag vill dela några av mina tankar om vad som behövs för att upprätthålla tolerans och respekt – samtidigt som vi sätter tydliga gränser mot intolerans och hot.

Vad händer om man konstant provocerar och hotar vårt öppna samhälle? Om toleransen för intolerans upplevs som ofarlig eller som en rätt att provocera människor som tillhör olika grupper, har andra åsikter riskerar legitimiteten hos det demokratiska systemet att urholkas. Då kan vi hamna i en situation där gränserna för vad som är acceptabelt blir otydliga, och där hat och diskriminering normaliseras i offentliga samtal. Det leder ofta till två konsekvenser: en skarp debatt om yttrandets gränser och rättsliga regler mot hat och hot, samt ökade säkerhets- och trygghetsbehov i offentliga miljöer. För ett öppet samhälle är det avgörande att vi samtidigt skyddar människors rätt till frihet och värdighet, och att vi motverkar vardaglig intolerans som drabbar människor i deras vardag. Det handlar om att hitta en balans där vi tillåter kritik och oenighet, men inte hot, diskriminering eller uppvigling till våld.

Vad har förändrats – och varför det känns relevant
Vårt gemensamma rum har blivit bredare och mer komplext Sverige är mer mångfacetterat än tidigare, med olika språk, kulturer och livssätt som möts i både städer och landsbygd. Denna mångfald är en styrka, men kräver också tydligt ledarskap och gemensamma spelregler så att människor känner sig lika välkomna och trygga, eller kalla det för att alla ska känna delägarskap i det öppna och toleranta samhället.

Trygghet och rättvisa står i centrum
Frihet i ord och tanke går hand i hand med trygghet för alla. När otrygghet ökar i skolor, bostadsområden eller offentliga rum behöver vi regler som skyddar människors värdighet och rätt till säkerhet utan att inskränka friheten. De digitala arenor ökar polariseringen. När den intellektuella ohederligheten ökar ökar också spridningen av desinformation. sprida desinformation och hat. De snabba informationsflödena stärker yttrandefriheten men också desinformationen som numera ofta leder till hat, hot och våld. Det kräver bred medborgerlig bildning och konstruktiva samtal i skolan, på arbetsplatserna och i civilsamhället. 

Varför har förändringarna skett och vilka är några av de centrala drivkrafterna
Globalisering och migration berikar samhället men ställer stora krav på integration, språk, bostäder och delaktighet. Kännedomen och rättigheter och skyldigheter är avgörande för ett tolerant samhälle och även vilka konsekvenserna är om man inte förhåller sig till det vi så länge och framgångsrikt byggt upp i Sverige. Alla ska känna att de har en verklig chans att delta och bidra.

Demokratiska värden under press 
Friheten att uttrycka åsikter är grundläggande, men den kräver ansvar. Hot, uppvigling till våld och hatbrott får inte få utrymme i ett demokratiskt samhälle.

Moderaternas roll i regeringsställning – vad händer i praktiken
Det måste bli tydligt vad som är accepterat i vårt samhälle, vilka konsekvenserna är om man inte följer våra lagar, respekterar vår yttrandefrihet som i grunden är fantastisk. 

I den nuvarande regeringsplattformen är Moderaterna det ledande partiet, och det märks i flera centrala riktlinjer. Skärpta straff där det behövs innebär tydligare konsekvenser för grova brott, våld och organiserad kriminalitet, med betoning på avskräckning och återfallsförebyggande arbete. Rättsväsendet stärks genom fler poliser och åklagare, snabbare utredningar och tydligare processer i rättssalen för att hantera hot mot allmän ordning och säkerhet. Lagändringar mot grov brottslighet och återfall syftar till att bryta upprepade mönster samtidigt som rättssäkerheten upprätthålls. När det gäller asyl- och utredningsinriktningar fokuseras det på säkerhet och allmän ordning där det finns koppling till allmänna intressen, med konsekvent och rättssäker tillämpning. Förebyggande arbete och civilsamhället får stärkt stöd mot radikalisering och våld i utsatta miljöer, inklusive projekt som främjar dialog, gemenskap och gängförebyggande arbete. Rättssäkerhet och proportionalitet betonas tydligt: samhället ska skyddas utan att grundläggande fri- och rättigheter urholkas. Trygghet och frihet kan samexistera när samhället och arbetet präglas av tydlighet, nyanser och omtanke mot alla medborgare.

Ett öppet, och tolerant, samhälle kräver mod och ödmjukhet: mod att försvara frihet och människovärde mot dem som vill undergräva dem, och ödmjukhet inför varje medborgares rätt att vara delaktig. Rimligheten och rättvisan ligger i att reglerna tjänar alla, inte några få, och i att vi gör klart vad som är acceptabelt i vår offentliga dialog utan att kväva olikheter eller kritiska röster.