Idag träffade jag – tillsammans med Kommunstyrelsens presidium och berörda tjänstemän – Trafikverket med regionchef Helena Sundberg i spetsen för en diskussion om länsplanen och infrastrukturprioriteringar som berör vår kommun.
Vi var väl förberedda inför mötet och våra prioriteringar står klara. Bland annat att hela Norrortsleden ska vara fyrfilig, att arbetena med den med kommunala medel finansierade delen av väg 276 mellan Margretelundsvägen och Söralidskorset snarast sätts igång samt att en planskild gångpassage på väg 274 vid Kulla vägskäl kommer till stånd.
Under flera år har vi via olika påtryckningar på Trafikverket försökt få till en säker gångpassage vid Kulla vägskäl. Det är en populär bytespunkt från bil till buss. På eftermiddagarna är dock passagen från avstigningen över till infartsparkeringen på andra sidan vägen livsfarlig. Beskedet från TRV är att tidplanen för planläggning är framskjuten! Jag ställde frågan till TRV: OM en planskild passage kommer med i länsplanen, när är den klar? 2026? Vad görs innan det? Provisorisk lösning (t.ex. en provisorisk gångbro)? Övergångsställe? Trafikljus? Det korta svaret löd: ”Trafiksäkerhet ställs mot framkomlighet”.
Jag kommer inte släppa den här frågan. Att tillskapa en planskild passage (bro eller tunnel) ökar trafiksäkerheten markant och framkomligheten för trafiken på väg 274 blir opåverkad. Det här måste prioriteras högre innan en allvarlig incident inträffar vid denna bytespunkt!
Vidare diskuterades samarbets- och delaktighetsformer. Vi anser bland annat att det är önskvärt att motiv till prioriteringar kommuniceras tydligare till berörda kommuner. Vi som kommun bör involveras i ett tidigt skede med information om utredningar och åtgärder som ligger i angränsande kommuner. Med en tydlig ambition om samordning och samarbete skapas möjligheter till effektivare produktion, mindre trafikstörningar och bättre användning av resurser.
Det finns alltför många projekt där kommunens insyn och deltagande är mer att betrakta som en remissinstans vilket försvårar alla faser och kan även innebära onödiga kostnader då kommunen ofta har god kunskap om platsens förutsättningar.
